Hoppas på många fler The Blitz-galor

Det var årets första varma Stockholmsdag, en sådan dag där shortsen åkte fram, leendena återkom liksom horden av folk på uteserveringarna.

Det var på många sätt en strålande lördagskväll i huvudstaden. Och det accentuerades av kampsportsgalan The Blitz, som bjöd på maffig inramning och många fina matcher.

Det ska sägas ärligt att jag inte är speciellt boxningskunnig eller för den delen har velat bli boxningskunnig. Jag gillar kampmomenten i boxning, jag gillar profilerna i boxning, men ofta tycker jag matcherna blir alltför enformiga och lite låsta.

Men The Blitz boxningsmatcher kändes hela tiden intressanta och öppna, och kanske var det inramningen som gjorde att man fick en närhet till det som hände, och att det kändes som att tempot drogs upp.

Elin Öberg hade jag förmånen att första gången följa, då hon var junior, under VM i thaiboxning 2014. Redan där och då minns jag att skrev att hon var en talang värd att lägga på minnet.

Nu är hon ingen talang längre, utan en stjärna redo att ta över kampsportshimlen och hennes seger över den mycket duktiga Anna Höglund imponerade.

Imponerad blev jag också av Ash Byrne. En kämpe som emellanåt gjorde kvällen sur för storstjärnan Nils Widlund. Han hotade ofta från distans med slag och sparktekniker, men Widlund är inte Widlund utan anledning.

Det är få kampsportare i detta land som slår Nils i att vara spektakulär, smart och teknisk. Widlund vann med 3-0 och det var en match det osade lika mycket om som hela galan i stort.

Thabo Motsieloa, Eva Callenbo Motsieloa och Carina Sihlén lyckades verkligen med den här galan, och Simon Sköld var dessutom strålande som värd tillsammans med Thabo.

Bäst, förutom matcherna, var inramningen – något som får mig att sukta efter fler The Blitz-galor.
Gärna så snart som möjligt.

Foto: Hamid Ershad Sarabi